Depression

De flesta kan känna igen sig i beskrivningen av att ha varit ledsen och nedstämd i korta perioder. Det är vanliga reaktioner på händelser i livet som oftast går över av sig själv. Men när nedstämdheten övergår i längre sammanhängande perioder, vanligtvis längre än två veckor, finns risk för att det övergår till depression. Då kan du behöva hjälp för att må bättre.

Ungefär var femte person i Sverige har någon gång drabbats av depression. En depression kan kännetecknas av att du under en längre period känner dig trött, nedstämd och orkeslös. Det är vanligt att du tappar lusten till sådant som du vanligtvis tycker om att göra, slutar ta initiativ och drar dig undan andra människor. Intresset för det som sker runt omkring dig kanske försvinner och vardagen känns tung och meningslös. Många får även skuldkänslor över att de inte själva klarar av att förändra sin situation. Du börjar att grubbla, får fler negativa tankar och känslor av tomhet och oduglighet, vilket försvagar din självkänsla och förstärker depressionen ytterligare. Depression påverkar både den mentala och den fysiska hälsan.

Ungefär var femte person i Sverige har någon gång drabbats av depression. En depression kan kännetecknas av att du under en längre period känner dig trött, nedstämd och orkeslös. Det är vanligt att du tappar lusten till sådant som du vanligtvis tycker om att göra, slutar ta initiativ och drar dig undan andra människor. Intresset för det som sker runt omkring dig kanske försvinner och vardagen känns tung och meningslös. Många får även skuldkänslor över att de inte själva klarar av att förändra sin situation. Du börjar att grubbla, får fler negativa tankar och känslor av tomhet och oduglighet, vilket försvagar din självkänsla och förstärker depressionen ytterligare. Depression påverkar både den mentala och den fysiska hälsan.

Några vanliga symtom på depression:

  • Nedstämdhet och ledsen
  • Trött och orkeslös
  • Sömnsvårigheter
  • Minskad eller ökad aptit
  • Magbesvär
  • Huvudvärk
  • Minskad sexlust
  • Försämrad koncentrationsförmåga
  • Låg självkänsla
  • Skam och skuldkänslor
  • Ångest och humörsvängningar
  • Känsla av meningslöshet och likgiltighet
  • Du har självmordstankar eller tänker mycket på döden

Några vanliga symtom på depression:

  • Nedstämdhet och ledsen
  • Trött och orkeslös
  • Sömnsvårigheter
  • Minskad eller ökad aptit
  • Magbesvär
  • Huvudvärk
  • Minskad sexlust
  • Försämrad koncentrationsförmåga
  • Låg självkänsla
  • Skam och skuldkänslor
  • Ångest och humörsvängningar
  • Känsla av meningslöshet och likgiltighet
  • Du har självmordstankar eller tänker mycket på döden

Depression påverkar både den mentala och den fysiska hälsan. Det finns olika grader av depression:

  • Lätt/lindrig
  • Medelsvår/måttlig
  • Svår

Några av de behandlingar som enligt Socialstyrelsen kan hjälpa vid depression:

  • Samtalsterapi med inriktning på KBT
  • Antidepressiva läkemedel
  • En kombination av KBT och antidepressiva läkemedel

Depression påverkar både den mentala och den fysiska hälsan. Det finns olika grader av depression:

  • Lätt/lindrig
  • Medelsvår/måttlig
  • Svår

Några av de behandlingar som enligt Socialstyrelsen kan hjälpa vid depression:

  • Samtalsterapi med inriktning på KBT
  • Antidepressiva läkemedel
  • En kombination av KBT och antidepressiva läkemedel

Ångest

Ångest används ofta som ett gemensamt begrepp för olika problem som kan uppstå i olika sammanhang. Det är ofta en stark känsla av oro eller rädsla som på olika sätt känns i kroppen. Du kan exempelvis uppleva tryck över bröstet, andnöd, yrsel, hjärtklappning, svettningar eller ett ältande av tankar. Stark ångest är inte farligt men obehagligt vilket kan resultera i ett undvikande av de situationer som triggar igång ångesten (se panikångest). Beroende på vad som framkallar ångesten så kan det vara olika besvärligt och påverka vardagen i olika utsträckning.

De flesta har haft ångest någon gång och en del personer får det ofta. Ångest brukar gå över av sig själv, men det kan ta olika lång tid. Ibland tar det bara några minuter och ibland stannar ångesten kvar en längre tid.

Ångest kan uppstå av flera anledningar: Nedan beskrivs några exempel.

  • Du har för mycket att göra, svårt att säga nej, har mycket stora krav på dig själv eller du oroar dig ofta för saker. Det är lättare att få ångest om du ofta är stressad eller oroar dig för att inte duga.
  • Du är i kris eller har varit med om något svårt eller traumatiskt. Till exempel förlorat någon eller något, eller utsatts för våld eller kränkningar.
  • Du ångrar något du har gjort eller inte gjort, och mår dåligt över det.
  • Du har problem som du inte kan lösa. Till exempel på jobbet, i skolan eller i en relation.
  • Du är nedstämd, har ätstörningar, tvångstankar eller något annat som gör livet svårt för dig.
  • Du dricker alkohol eller använder droger.
  • Du är orolig för att drabbas av svår sjukdom (sjukdom eller hälsoångest)
  • Du lever med en allvarlig sjukdom eller långvarig svår smärta.

De flesta har haft ångest någon gång och en del personer får det ofta. Ångest brukar gå över av sig själv, men det kan ta olika lång tid. Ibland tar det bara några minuter och ibland stannar ångesten kvar en längre tid.

Ångest kan uppstå av flera anledningar: Nedan beskrivs några exempel.

  • Du har för mycket att göra, svårt att säga nej, har mycket stora krav på dig själv eller du oroar dig ofta för saker. Det är lättare att få ångest om du ofta är stressad eller oroar dig för att inte duga.
  • Du är i kris eller har varit med om något svårt eller traumatiskt. Till exempel förlorat någon eller något, eller utsatts för våld eller kränkningar.
  • Du ångrar något du har gjort eller inte gjort, och mår dåligt över det.
  • Du har problem som du inte kan lösa. Till exempel på jobbet, i skolan eller i en relation.
  • Du är nedstämd, har ätstörningar, tvångstankar eller något annat som gör livet svårt för dig.
  • Du dricker alkohol eller använder droger.
  • Du är orolig för att drabbas av svår sjukdom (sjukdom eller hälsoångest)
  • Du lever med en allvarlig sjukdom eller långvarig svår smärta.

Panikångest

En panikångestattack kommer ofta när du inte är förberedd och känns i hela kroppen. Den kan komma när du utsätter dig för en ny situation eller för något du tycker är obehagligt. Plötsligt får du andnöd, yrsel och eller tryck över bröstkorgen vilket kan kännas som att du kommer kvävas eller är fysiskt sjuk, och t.ex. håller på att få en hjärtattack. Panikångest går ofta snabbt över, men är en obehaglig och skrämmande upplevelse som gör att vi helst vill slippa uppleva det igen. Det är därför vanligt att vi försöker undvika de situationer då vi tror att det kan uppstå igen. Oron för att återuppleva en panikattack leder ofta till ett undvikandebeteende som riskerar påverka vardagen. Det kan vara frågan om att undvika situationer som t.ex. innebär trängsel på bussar, tunnelbana och olika former av köbildningar.

När panikångesten inträffar kan det vara svårt att förstå att de kroppsliga reaktionerna har att göra med hur du mår psykiskt. Hur du reagerar är individuellt. Några vanliga symtom vid en panikångestattack är:

  • Snabba eller hårda hjärtslag.
  • Svårt att andas.
  • Muntorrhet, illamående, yrsel eller svimningskänslor
  • Det känns som en klump i magen eller ett tryck över bröstet.
  • Svettningar
  • Stickningar eller domningar i händer eller fötter.
  • Darrningar eller en känsla av muskelsvaghet
  • En känsla av att det är svårt att röra dig bort från det obehagliga

När panikångesten inträffar kan det vara svårt att förstå att de kroppsliga reaktionerna har att göra med hur du mår psykiskt. Hur du reagerar är individuellt. Några vanliga symtom vid en panikångestattack är:

  • Snabba eller hårda hjärtslag.
  • Svårt att andas.
  • Muntorrhet, illamående, yrsel eller svimningskänslor
  • Det känns som en klump i magen eller ett tryck över bröstet.
  • Svettningar
  • Stickningar eller domningar i händer eller fötter.
  • Darrningar eller en känsla av muskelsvaghet
  • En känsla av att det är svårt att röra dig bort från det obehagliga

Symtomen uppstår som en reaktion på rädsla. Vårt sympatiska nervsystem som reglerar stresshormonerna adrenalin, noradrenalin och kortisol kan inte känna skillnad på om det är ett verkligt hot eller en oro som vi upplever/fantiserar om. När vi upplever hot eller stark rädsla utsöndras stresshormoner som förbereder oss på att kämpa eller fly genom att bl.a. öka hjärtfrekvensen, öka pulsen och höja blodtrycket. I vissa fall kan detta följas av ett blodtrycksfall som leder till kallsvettning och att du svimmar.

Det är obehagligt men inte farligt att få en panikångestattack. Den går över av sig själv men rädslan för att det är något allvarligt fel på dig kan förstärka ångesten.  Det kan också vara så att du undviker situationer och aktiviteter som triggar igång samma känsla som panikångesten t.ex. hård pulsträning som leder till hjärtklappning eller karuseller som gör att du blir yr. En panikattack kan också uppstå när du vilar eller slappnar av. Du kan få plötslig svårt att andas, svindel, tunnelseende eller overklighetskänslor. Tankar som att du håller på att tappa kontrollen, bli galen eller till och med dö kan komma.

Symtomen uppstår som en reaktion på rädsla. Vårt sympatiska nervsystem som reglerar stresshormonerna adrenalin, noradrenalin och kortisol kan inte känna skillnad på om det är ett verkligt hot eller en oro som vi upplever/fantiserar om. När vi upplever hot eller stark rädsla utsöndras stresshormoner som förbereder oss på att kämpa eller fly genom att bl.a. öka hjärtfrekvensen, öka pulsen och höja blodtrycket. I vissa fall kan detta följas av ett blodtrycksfall som leder till kallsvettning och att du svimmar.

Det är obehagligt men inte farligt att få en panikångestattack. Den går över av sig själv men rädslan för att det är något allvarligt fel på dig kan förstärka ångesten.  Det kan också vara så att du undviker situationer och aktiviteter som triggar igång samma känsla som panikångesten t.ex. hård pulsträning som leder till hjärtklappning eller karuseller som gör att du blir yr. En panikattack kan också uppstå när du vilar eller slappnar av. Du kan få plötslig svårt att andas, svindel, tunnelseende eller overklighetskänslor. Tankar som att du håller på att tappa kontrollen, bli galen eller till och med dö kan komma.

Ångesten styr och begränsar dig när du börjar undvika de situationer som du tror kan framkalla en panikattack, eller de upplevelser där samma känslor uppstår. Oro för att ångest ska uppstå riskerar öka med tiden vilket styr och begränsar vardagen. Genom att lära dig att hantera din ångest kan du återta kontrollen, minska oro och undvikandebeteende.

KBT rekommenderas av Socialstyrelsen och vårdguiden som behandlingsform för bl.a. ångest.

Citat från 1177 Vårdguiden (Ångest-starka känslor av oro): “Psykoterapi kan hjälpa dig som har ångest. Den form av terapi som främst rekommenderas när du har besvär med ångest är kognitiv beteendeterapi, KBT.”

Om du har återkommande panikattacker under minst under en månad och är rädd för att få dessa attacker kan det kallas paniksyndrom.

Ångesten styr och begränsar dig när du börjar undvika de situationer som du tror kan framkalla en panikattack, eller de upplevelser där samma känslor uppstår. Oro för att ångest ska uppstå riskerar öka med tiden vilket styr och begränsar vardagen. Genom att lära dig att hantera din ångest kan du återta kontrollen, minska oro och undvikandebeteende.

KBT rekommenderas av Socialstyrelsen och vårdguiden som behandlingsform för bl.a. ångest.

Citat från 1177 Vårdguiden (Ångest-starka känslor av oro): “Psykoterapi kan hjälpa dig som har ångest. Den form av terapi som främst rekommenderas när du har besvär med ångest är kognitiv beteendeterapi, KBT.”

Om du har återkommande panikattacker under minst under en månad och är rädd för att få dessa attacker kan det kallas paniksyndrom.

Ångest efter en skrämmande händelse

Har du varit med om en våldsam, kränkande eller mycket skrämmande händelse kan det resultera i att du mår dåligt. Det kan exempelvis handla om våld, överfall, misshandel,sexuella övergrepp, svår förlossning, upplevelser i anslutning till operation eller en svår olycka. Du kan exempelvis ha känt dig hotad till livet eller blivit vittne till en chockartad händelse som exempelvis rån, tortyr eller en krigshändelse.

En del blir hjälpta av att de får krisstöd i direkt anslutning till händelsen och för en del försvinner symtomen av sig själv. Andra kan få psykiska symtom som finns kvar lång tid efter händelsen. Det tillståndet kallas posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.

En del blir hjälpta av att de får krisstöd i direkt anslutning till händelsen och för en del försvinner symtomen av sig själv. Andra kan få psykiska symtom som finns kvar lång tid efter händelsen. Det tillståndet kallas posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.

Generaliserat ångestsyndrom – GAD

Om du oroar dig för saker eller känner dig otrygg hela tiden i sådan hög utsträckning att det påverkar ditt dagliga liv kan du ha vad som kallas generaliserat ångestsyndrom eller GAD .  Oro och ångest kan komma oavsett vilken situation eller miljö du befinner dig i. Återkommande katastroftankar eller ständig ångest kan på olika sätt påverkar ditt dagliga liv. Du kan uppleva att du är stressad, lättirriterad, har svårt att fokusera och har sömnproblem även fast du är trött. Du kanske fastnar i grubblande, pessimistiska tankar, blir extra stresskänslig och har svårt att slappna av och ha roligt. Några vanliga symptom är:

  • huvudvärk
  • spända och ömma muskler
  • ont i nacke och axlar
  • ont i eller orolig mage
  • hjärtklappning

GAD påverkar hela ditt liv och är inte samma sak som att du med jämna mellanrum funderar och oroar dig över framtiden. Det är vanligt att hälsoångest eller rädsla av att bli allvarligt sjuk uppstår i kombination med GAD. En ständig oro kan göra att du letar efter sjukdomssymtom och kanske uppsöker läkare ofta.

KBT rekommenderas av socialstyrelsen och vårdguiden som metod för att öva och lära sig nya sätt att hantera tankar och känslor.

GAD påverkar hela ditt liv och är inte samma sak som att du med jämna mellanrum funderar och oroar dig över framtiden. Det är vanligt att hälsoångest eller rädsla av att bli allvarligt sjuk uppstår i kombination med GAD. En ständig oro kan göra att du letar efter sjukdomssymtom och kanske uppsöker läkare ofta.

KBT rekommenderas av socialstyrelsen och vårdguiden som metod för att öva och lära sig nya sätt att hantera tankar och känslor.

Fobier

Att känna oro eller rädsla är både naturligt och vanligt. De flesta har något de känner en oro eller rädsla för. Rädslan kan graderas från oro och obehag till okontrollerad panikartad rädsla och ångest. Om du är så rädd att du utvecklar ett undvikandebeteende eller har stark ångest i situationen kan du ha en fobi. Vanliga fobier är exempelvis rädsla för:

  • olika djur exempelvis ormar, spindlar, fåglar, råttor eller hundar.
  • vissa miljöer exempelvis höga höjder, folksamlingar eller åskväder.
  • vissa platser som till exempel tunnelbana, hissar eller flygplan.
  • blod, blodprov, injektioner, skador eller operationer.
  • bakterier, att kräkas eller sätta i halsen.

Att känna obehag kan i många fall vara helt naturligt, det är inte samma sak som att ha en fobi. När graden av rädsla inte står i proportion till hur farligt det du är rädd för egentligen är så kan det vara frågan om en fobi. Om du undviker det du är rädd för finns också en risk att oron växer och utvecklas till en fobi som gör att du undviker fler situationer och platser. Om du exempelvis är rädd för fåglar så kan det utveckla sig till att du undviker parker och torg med många duvor, skogen och kanske vanliga resmål som Paris och Rom där det finns många torg med fåglar. Alla rädslor är inte fobier och alla fobier behöver inte behandlas, men när du eller kanske någon närstående upplever att din rädsla är ett problem som hindrar dig, då är det sannolikt en fobi. Det är i dessa fall ofta gynnsamt med behandling.

KBT, rekommenderas av Socialstyrelsen och vårdguiden som behandlingsform för fobi. Tillsammans med terapeuten kartläggs vad du är rädd för och ni kommer överens om en behandlingsplan. Behandling av specifik fobi innehåller ofta exponeringsövningar vilket innebär att du långsamt, under trygga omständigheter närmar dig det du är rädd för. Du lär dig också tekniker att hantera en plötslig panikångestattack. Behandlingen kombineras ofta med avslappning, mindfulness- och acceptansövningar.

Att känna obehag kan i många fall vara helt naturligt, det är inte samma sak som att ha en fobi. När graden av rädsla inte står i proportion till hur farligt det du är rädd för egentligen är så kan det vara frågan om en fobi. Om du undviker det du är rädd för finns också en risk att oron växer och utvecklas till en fobi som gör att du undviker fler situationer och platser. Om du exempelvis är rädd för fåglar så kan det utveckla sig till att du undviker parker och torg med många duvor, skogen och kanske vanliga resmål som Paris och Rom där det finns många torg med fåglar. Alla rädslor är inte fobier och alla fobier behöver inte behandlas, men när du eller kanske någon närstående upplever att din rädsla är ett problem som hindrar dig, då är det sannolikt en fobi. Det är i dessa fall ofta gynnsamt med behandling.

KBT, rekommenderas av Socialstyrelsen och vårdguiden som behandlingsform för fobi. Tillsammans med terapeuten kartläggs vad du är rädd för och ni kommer överens om en behandlingsplan. Behandling av specifik fobi innehåller ofta exponeringsövningar vilket innebär att du långsamt, under trygga omständigheter närmar dig det du är rädd för. Du lär dig också tekniker att hantera en plötslig panikångestattack. Behandlingen kombineras ofta med avslappning, mindfulness- och acceptansövningar.

Stress

Stress är en naturlig reaktion för oss människor, som hjälper oss att mobilisera våra resurser när vi står för inför utmaningar. Stress gör oss skarpare, mer fokuserade och förbereder oss på att kämpa eller att fly. Stresshormoner utsöndras och gör så att bl. a. blodtrycket ökar, pulsen ökar, och blodsockret stiger. Detta är helt naturligt och hjälper oss att klara av den situation vi står inför. Om stressen däremot pågår för länge och kroppen inte får återhämtning och vila, kan den ta skada.

Det finns många orsaker till stress. Det kan vara ett högt tryck på jobbet, man står inför en komplicerad uppgift eller man kan ha problem med en relation. Generellt kan man dock säga att stress uppstår när vi upplever att våra resurser inte räcker till för de krav vi står inför.

Stress kan delas upp i inre och yttre stress. Yttre stress är faktorer som t. ex. hög arbetsbelastning. Den inre stressen kommer från hur vi upplever de situationer vi ställs inför och kan vara oro inför framtiden eller ältande kring saker som har hänt.  Den inre stressen kan öka genom tankar som t. ex.  “jag kommer inte klara den här uppgiften” eller  “nu kommer alla tro att jag är inkompetent”. När det gäller yttre faktorer kan man träna på att  göra en förändring som att t. ex. be om hjälp med en uppgift eller göra omprioriteringar. För att få hjälp med den inre stressen kan man träna på att få syn på sina tankar och skapa en distans till tankarna.

Stress är naturligt och hjälpsamt för oss, och vi klarar perioder av stress utan att vi tar skada. Stressen blir dock ett problem om vi inte ger kroppen vila, sömn och återhämtning.

Ett steg mot förändring när det gäller yttre stressfaktorer kan vara att man övar på att  be om hjälp med en uppgift eller att göra omprioriteringar. För att komma tillrätta med den inre stressen kan man träna på att få syn på sina tankar och skapa distans till dem.

Det finns många orsaker till stress. Det kan vara ett högt tryck på jobbet, man står inför en komplicerad uppgift eller man kan ha problem med en relation. Generellt kan man dock säga att stress uppstår när vi upplever att våra resurser inte räcker till för de krav vi står inför.

Stress kan delas upp i inre och yttre stress. Yttre stress är faktorer som t. ex. hög arbetsbelastning. Den inre stressen kommer från hur vi upplever de situationer vi ställs inför och kan vara oro inför framtiden eller ältande kring saker som har hänt.  Den inre stressen kan öka genom tankar som t. ex.  “jag kommer inte klara den här uppgiften” eller  “nu kommer alla tro att jag är inkompetent”. När det gäller yttre faktorer kan man träna på att  göra en förändring som att t. ex. be om hjälp med en uppgift eller göra omprioriteringar. För att få hjälp med den inre stressen kan man träna på att få syn på sina tankar och skapa en distans till tankarna.

Stress är naturligt och hjälpsamt för oss, och vi klarar perioder av stress utan att vi tar skada. Stressen blir dock ett problem om vi inte ger kroppen vila, sömn och återhämtning.

Ett steg mot förändring när det gäller yttre stressfaktorer kan vara att man övar på att  be om hjälp med en uppgift eller att göra omprioriteringar. För att komma tillrätta med den inre stressen kan man träna på att få syn på sina tankar och skapa distans till dem.

Ältande/negativa tankar

Ibland fastnar vi i negativa spiraler av tankar. Det kan vara ängslan inför något i framtiden eller oro över något som redan har hänt. En viss grad av oro känner vi alla i olika situationer, t .ex. inför en svår uppgift. När vi har svårt att släppa negativa tankar går det åt mycket energi och vi blir mindre närvarande i livet som pågår just nu. Ältandet fyller olika funktioner för oss och genom att få syn på dess orsaker och vilka konsekvenser ältandet leder till på kort och på lång sikt, kan vi börja öva på ett förändrat beteende. En metod att komma ur orosspiralen kan vara att fråga sig: vad är det värsta som kan hända? Man kan sedan träna på att vara kvar i den känslan och på så sätt komma ur oron.

Relationsproblematik

Våra liv består till stor del av relationer. Vi har föräldrar, syskon, släktingar, vänner, arbetskamrater, kärleksrelationer, barn osv. och alla dessa relationer behöver vi förhålla oss till på ett eller annat sätt. Många gånger känns de friktionsfria och tillfredsställande, men under vissa perioder kan de kärva, och vi kan t.ex. uppleva irritation och besvikelse.

Relationsproblematik

Våra liv består till stor del av relationer. Vi har föräldrar, syskon, släktingar, vänner, arbetskamrater, kärleksrelationer, barn osv. och alla dessa relationer behöver vi förhålla oss till på ett eller annat sätt. Många gånger känns de friktionsfria och tillfredsställande, men under vissa perioder kan de kärva, och vi kan t.ex. uppleva irritation och besvikelse.

När våra viktiga relationer utsätts för påfrestningar är det lätt att börja grubbla över vad “felet” är, eller vems felet är. Ofta handlar det om brister i kommunikationen, något man kan få hjälp att komma tillrätta med i terapi. Det är vanligt förekommande att klienter söker terapi för att man har svårt att få sina kärleksrelationer att fungera. Det kan finnas en stark längtan men även en rädsla som kan göra att det blir svårt att mötas. Relationsproblematik kan man arbeta med i enskild terapi och i par- eller gruppterapi.

När våra viktiga relationer utsätts för påfrestningar är det lätt att börja grubbla över vad “felet” är, eller vems felet är. Ofta handlar det om brister i kommunikationen, något man kan få hjälp att komma tillrätta med i terapi. Det är vanligt förekommande att klienter söker terapi för att man har svårt att få sina kärleksrelationer att fungera. Det kan finnas en stark längtan men även en rädsla som kan göra att det blir svårt att mötas. Relationsproblematik kan man arbeta med i enskild terapi och i par- eller gruppterapi.

 

Kronisk smärta

 

När du haft smärta under en längre tid, minst 3-6 månader i ett eller flera områden i kroppen kallas smärtan för kronisk. Vid kronisk smärta fungerar inte längre smärtsignalerna på ett funktionellt sätt, utan smärtan har blivit en sjukdom i sig själv. Symtomen kan vara vitt skilda från person till person, men något som ofta är gemensamt är att smärta ofta påverkar humöret och kan leda till ångest och depression, vilket i sin tur kan förvärra smärtan. Kronisk smärta kan även vara en bidragande orsak till utmattning. När man hamnar i negativa spiraler av fysisk och psykisk smärta kan man behöva hjälp från flera håll för att vända den nedåtgående situationen. Parallellt som du får hjälp med de fysiska symtomen som smärtlindring, läkarkontakt och sjukgymnastik har forskning visat att KBT-terapi kan hjälpa människor att hantera olika smärttillstånd på ett bättre sätt. Det är både viktigt att få dela sina smärtupplevelser med någon och få stöd att identifiera beteenden som minskar smärtan.

 

 

Kronisk smärta

 

När du haft smärta under en längre tid, minst 3-6 månader i ett eller flera områden i kroppen kallas smärtan för kronisk. Vid kronisk smärta fungerar inte längre smärtsignalerna på ett funktionellt sätt, utan smärtan har blivit en sjukdom i sig själv. Symtomen kan vara vitt skilda från person till person, men något som ofta är gemensamt är att smärta ofta påverkar humöret och kan leda till ångest och depression, vilket i sin tur kan förvärra smärtan. Kronisk smärta kan även vara en bidragande orsak till utmattning. När man hamnar i negativa spiraler av fysisk och psykisk smärta kan man behöva hjälp från flera håll för att vända den nedåtgående situationen. Parallellt som du får hjälp med de fysiska symtomen som smärtlindring, läkarkontakt och sjukgymnastik har forskning visat att KBT-terapi kan hjälpa människor att hantera olika smärttillstånd på ett bättre sätt. Det är både viktigt att få dela sina smärtupplevelser med någon och få stöd att identifiera beteenden som minskar smärtan.

 

Vilka steg vill du ta?

Vi har mottagning på Södermalm i Stockholm