Skip to main content

Kognitiv beteendeterapi, KBT, består av olika teorier och är i dag ett paraplybegrepp för en rad evidensbaserade metoder och är en terapiform som rekommenderas av Socialstyrelsen för bl.a. behandling av oro, ångest, panikattacker och tvångsbeteende men även för stress och relationella problem samt olika formera av beroendeproblematik. I de nationella riktlinjerna för vård och stöd vid missbruk och beroende rekommenderar Socialstyrelsen KBT: “Vid missbruk och beroende är det vanligt med psykosocial behandling och beteendeterapi. Genom att arbeta med motivation, tankar och känslor kring missbrukssituationen kan du få hjälp att bättre hantera ditt missbruk.”

Kognitiv beteendeterapi, KBT, består av olika teorier och är i dag ett paraplybegrepp för en rad evidensbaserade metoder och är en terapiform som rekommenderas av Socialstyrelsen för bl.a. behandling av oro, ångest, panikattacker och tvångsbeteende men även för stress och relationella problem samt olika formera av beroendeproblematik. I de nationella riktlinjerna för vård och stöd vid missbruk och beroende rekommenderar Socialstyrelsen KBT: “Vid missbruk och beroende är det vanligt med psykosocial behandling och beteendeterapi. Genom att arbeta med motivation, tankar och känslor kring missbrukssituationen kan du få hjälp att bättre hantera ditt missbruk.”

KBT grundar sig på inlärningsteori som handlar om hur mänskliga beteenden formas i samspel med miljön vilket bl.a. innebär att människan har förmågan att lära in och lära om. Ett annat sätt att beskriva det på är att nya erfarenheter förändrar en persons sätt att tänka, känna och agera. Kognitiv teori är en annan grundpelare inom KBT som utgår från att tankar påverkar känslor och beteenden. Det kan bl.a. omfatta varseblivning, begreppsbildning, uppmärksamhet, minne, tankar, resonerande, problemlösning, drömmar, mentala bilder och fantasier. Förändringar av tankemönster antas leda till känslomässiga förändringar och beteendeförändringar, och vice versa.

KBT grundar sig på inlärningsteori som handlar om hur mänskliga beteenden formas i samspel med miljön vilket bl.a. innebär att människan har förmågan att lära in och lära om. Ett annat sätt att beskriva det på är att nya erfarenheter förändrar en persons sätt att tänka, känna och agera. Kognitiv teori är en annan grundpelare inom KBT som utgår från att tankar påverkar känslor och beteenden. Det kan bl.a. omfatta varseblivning, begreppsbildning, uppmärksamhet, minne, tankar, resonerande, problemlösning, drömmar, mentala bilder och fantasier. Förändringar av tankemönster antas leda till känslomässiga förändringar och beteendeförändringar, och vice versa.

Inom KBT förenas de kognitiva och inlärning/beteendeinriktade perspektiven vilket gör att behandlingen ofta innehåller både förändringsbaserade interventioner och acceptans- och mindfulnessbaserade interventioner. I terapin tar man hänsyn till historiska faktorer, exempelvis när problemet uppstod och hur det hanterades, men fokus för arbetet ligger på nuet, att identifiera vad som vidmakthåller problemet samt vad som kan göras för att förändra.

Inom KBT förenas de kognitiva och inlärning/beteendeinriktade perspektiven vilket gör att behandlingen ofta innehåller både förändringsbaserade interventioner och acceptans- och mindfulnessbaserade interventioner. I terapin tar man hänsyn till historiska faktorer, exempelvis när problemet uppstod och hur det hanterades, men fokus för arbetet ligger på nuet, att identifiera vad som vidmakthåller problemet samt vad som kan göras för att förändra.

Aaron T Beck utvecklade på 1960-talet teorin och definierade tre olika sätt att tänka på tre olika medvetandenivåer: Automatiska tankar, livsregler och kognitiva scheman/grundantaganden.

  • Våra kognitiva scheman/grundantaganden är förenklade bilder oss t. ex. “jag är inte värd att älskas” eller “livet är svårt”. Dessa scheman utvecklas oftas under barndomen och är svåra att förändra eftersom vi filtrerar information från omgivningen så att de befäster den bild vi har.
  • Livsregler är den kunskap vi har lärt oss om hur vi ska leva vårt liv, hur vi ska bete oss, vad som förväntas av oss i olika situationer osv. Det handlar ofta om etik och moral, uppfostran och prestation. Det är ofta kravfyllda regler som får oss att känna oss otillräckliga. Dessa livsregler är ofta uppbyggda för att hjälpa oss hantera våra grundantaganden. Livsreglerna är ofta konstruerade som villkor t. ex. “Om jag inte lyckas med det jag gör så är jag värdelös”. Detta följs av automatiska tankar.
  • De automatiska tankarna är snabba och ofta oreflekterade t. ex. “Jag klarar inte av någonting”. eller “Typisk mig att tappa bort” ….

Vi ägnar oss ofta omedvetet åt tankefällor som riskerar att skapa problem för oss i olika sammanhang. Det kan t.ex. vara att vi drar förhastade slutsatser, förstorar eller förminskar ett problem, övergeneraliserar eller har ett svart/vitt tänkande. Med en ökad medvetenhet om tankar, känslor och handlingar kan en förändring påbörjas.

Det finns flera olika terapiformer som har utvecklats ur kognitiv beteendeterapi och anpassats till en viss målgrupp. Några av de vanligaste terapier som utvecklats ur KBT är bl.a. ACT, UP, CFT och MI. Vi arbetar med de metoder som är bäst anpassade utifrån dina individuella problem och önskemål.

Vanliga arbetssätt inom KBT

Några vanliga arbetssätt inom KBT är:

1

Avslappningsövningar och medveten närvaro

Bidrar till att medvetandegöra kroppsliga reaktioner, öka närvaron i stunden men också att hantera ångest och stress.
2

Bearbetning av kognitioner (tankar)

Klienten tränas till att bli mer uppmärksam på de hastiga, värderande och negativa tankar ofta följer olika känslor och längre fram i terapin hjälper terapeuten klienten att värdera, acceptera och balansera dessa tankar.
3

Beteendeaktivering

Vid ex. depression uppstår ofta en bristande initiativlust som riskerar leda till passivitet. Beteendeaktivering hjälper klienten att bryta passiviteten.
4

Exponering och beteendeexperiment

Vid exponering konfronteras klienten med det som utlöser ångesten (t.ex. ett objekt eller en situation) och övar på att stanna kvar i situationen tills den minskar eller helt försvinner, man lär sig att ångesten inte är farlig.
5

Hemuppgifter

En viktig del inom KBT är att testa öva på olika tekniker och beteenden mellan samtalstillfällena. Det kan bl.a. handla om att skriva dagbok över de tankar som automatiskt uppstår i vissa situationer eller exponeringsövningar dvs öva på att stegvis närma dig sådant som du är van att undvika.
6

Psykoedukation

Patientutbildning – används för att informera om problemens karaktär, förklara orsaker och vidmakthållande faktorer, beskriva behandlingsmetoder och räta ut olika missuppfattningar kring problematiken. Detta ligger till grund för vidare kbt-behandling.
7

Social färdighetsträning

Svårigheter med sociala färdigheter kan bero på ångest eller att man inte fått lära sig socialt samspel. I terapi kan denna förmåga utvecklas genom olika övningar.

Referens:
Kåver, A. (2016) KBT i utveckling. (2:a uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.
SoS nationella riktlinjer för behandling av depression och ångest.

Vilka steg vill du ta?

Vi har mottagning på Södermalm i Stockholm